Idag har jag och Max tränat lite! Tyvärr så hinns det inte med lika mycket av den varan nu förtiden… Jag vet inte om det är på grund av detta, eller för att det är mycket nytt i Max liv just nu (dagmatte, vi är borta om dagarna osv) eller vad det är, men det går helt enkelt inte lika bra som det gjorde för nån månad sedan. Den SUPERfokusering som Max hade då bara glimtar till och han är inte alls lika ”på” som han brukar vara. Tråkigt, speciellt nu när tävlingsäsongen närmar sig…
Nåväl, vi fick till ett riktigt snyggt ”Ställande under inkallning”, och läggande under gång var snyggt det med. Alltid nåt. Vi hade dessutom publik (ett ungt par med en barnvagn) och de verkade iaf imponerade.
Som rubriken säger så är väl bakslag en del av lärandet, det gäller bara att få mig att inse det och inte bli nedslagen. Citatet är taget från boken ”Bringing light to Shadow” som handlar om en misshandlad och nu aggresiv BC, dess nya ägare och deras väg till en välanpassad och välfungerande (lydnandschampion till)hund. Väl värd läsning, inte en enda gång tar hon till hårda metoder, och hon lyckas! Jag får väl även ta fasta på en annan sak hon sagt:
”It’s a learning curve, not a learning line.”
