Sorgliga saker händer tyvärr ibland… Här är fyra, i mycket varierande grad sorgliga saker:
1. (Minst sorglig) Jag och Max kommer inte att debutera för säsongen nu i slutet av maj. Peter har nämligen bjudit mig på SPA!! (Inte det minsta sorgligt) Men det går ju fler tåg…
2. Jag var på Bruxa och tränade med Max idag, det var en kurs på planen bredvid oss och några (halvgalna) IPO folk nere på IPO-plan. Jag gjorde en platsläggning med Max och det gick tyvärr inte så bra. Han verkar rätt lugn, men så plötsligt (om nån galen IPO-hund skällde extra högt) så reste han sig. Jag tror att han tycker att det är obehagligt och/eller känner sig otrygg. Om jag stod närmre honom och när kursen hade paus låg han felfritt. Inte bra att han är orolig på platsen…
3. På bruxa var en tjej som jag gick en kurs med förut. Hon har en levnadsglad, busig, men bussig Rottweiler som ställer upp på allt, vill mycket och har bra arbetsvilja. Han är ibland lite het, har aningen svårt att behålla koncentrationen och gör inte alltid rätt. Han viftar dock ständigt på svansen och försöker. Han har samma glada men aningens korkade men alltid hjärtliga uttryck i ansiktet som Max. Hans ägare är dock HEMSK. Inte så att hon misshandlar hunden, men hon drar och rycker i kopplet, ger onödiga tjuvnyp, är aldrig nöjd och skäller och skriker på honom så mycket att jag inte kan förstå hur hunden kan fortsätta se så glad ut. Om jag vore han så skulle jag antingen förvandlas till en våt fläck eller sitta i hennes halspulsåder. Hon förtjänar honom INTE.
3. En liten pudel vid namn Isak har blivit ihjälbiten av ett gäng andra hundar här i Norrköping. Fy så sorgligt. Sorgligt för Isak, för det stackars gamla par som mist sin bästa vän, men även – särskilt eftersom man inte vet the full story – för de attackernde hundarna och deras ägare… Du kan läsa mer om stackars Isak här, och här. Här kan du läsa lite debatt om händelsen och här får du höra från ägarna till ”kamphunden”.
